alexandrageorgieva.blogg.se

Ett vidgat språkbegrepp. 

Under min tid på grundskollärarutbildningen har man gång på gång fått läsa om vikten i kommunikationen i vartenda ämne. Till och med under våra ämnesstudier i matematik, ägnas det otroligt mycket tid till att träna upp oss för att kunna kommunicera och förklara för eleverna som inte förstår.

Idéen med kommunikation som grund i många ämnen, anser jag, vara något helt fantastisk eftersom skolan helt plötsligt inte står för faktakunskap och korvstoppning. Istället bildar vi egentänkande elever som får en utbildning grundad på meningsskapande kommunikation. Enligt Caroline Liberg (HDK, 2014), i kapitlet Språk och kommunikation, är meningsskapandet då vi förhåller oss till våra olika sinnen och redskap. Hon menar att meningsskapandet alltid är medierat.

 Historiskt sett har bildämnet haft ett fokus på att, gång på gång, imitera och reproducera. Vilket i dåtidens industrisamhälle utgjorde större nytta än idag. Ändå ligger det kvar som en tradition och bildämnet inte fördjupas mer än att eleverna ska måla ”fint”, skapa något för ögat. Snarare bör man lägga mer vikt på den tredje parten, alltså produktion som enligt Liberg, är förknippat med just nyskapande. Nyskapandet i sig, klingar för mig, utmaning där vårt meningsskapande utgörs av våra egna kontexter och erfarenheter.

Verkstadsveckan

Under verkstadsveckan fick jag möjligheten att arbeta i tryckeri på textil. I början av veckan upplevde jag endast stor förvirring som sedan ledde till att jag inte ens ville lämna verkstaden eftersom det var så fruktansvärt kul. Konstigt nog, började jag arbeta med det svåraste först, alltså min appropriering. Jag var rätt medveten om att mina ambitioner var höga men inte hade jag en aning om att min appropriering skulle ta 2,5 dagar att göra. Jag skulle skapa något ifrån ett verk som jag själv har valt ifrån konstmuseet. Mitt valda verk blev Ole Kruses verk som heter Livets träd.

Min anledning till mitt valda verk var av en ganska ytlig anledning då jag ansåg att tavlan var vacker för ögat. Med dess många detaljer och vackra mönster, kunde jag föreställa mig delar av verket vara en inspiration till mitt tryck på tyget. Med denna idéen fick jag belysa min en ram utifrån min bild för att sedan välja tyg att arbeta på. Här kommer lite bilder på processen: 

 

I slutändan känner jag mig otroligt nöjd och stolt över mig själv. Jag fick lära mig att släppa lite på kontrollen eftersom det ALDRIG blir som man har tänkt sig. Exempelvis, var det inte allt meningen att räven skulle ha en röd blomma på sig, utan det berodde endast på att jag var klantig och råkade på med en blomma på räven. Till en början blev jag så besviken men valde att sedan vända det till något positivt. Nu kan jag inte föreställa mig att detta tryck skulle bli lika fint utan den röda blomman.

 Självaste redovisningen av verkstadsveckan var ett otroligt antiklimax.  Varken lärare eller elever visste vad vi skulle göra och det fanns ingen planering bakom det hela. Det gjorde att allt bara kändes så fruktansvärt meningslöst. Det fanns ju heller knappt någon tid för att se de andras verk och få en historia bakom varför. Så himla tråkigt och misslyckat!

Assignment: Amanda B, gå till en plats som du vanligtvis anser vara otäck eller ful och försök hitta det vackra i platsen. Hur du väljer att dokumentera är ditt val!

Litteratur:

HDK. (2014). Estetiska lärprocesser och vidgat språkbegrepp. Bilaga Liberg, Caroline. Att läsa och skriva.